Daniel Thoughts

Träningsmanifesto

Tänkte skriva en bokrecension men har insett att det här är ett samhällsproblem som måste redas ut.

Träning ska vara avslappnande. Jag har utfört nån form av träning i hela mitt liv och i stort sätt har intensiteten, nu när jag blivit vuxen, hållit sig på vad samhället skulle betrakta som en väldigt soft nivå (Se grafen till höger). Det har ändå tagit en lång tid att uppnå den här insikten, främst på grund av den sociala antydningarna att träning ska vara utmattande.

Jag ser så ofta någon form av masochistisk träningshets. Tror det härstammar från medelålders som har ett för stillsamt liv och behöver överkompensera på något sätt. Detta har lett till att hela befolkningen blivit hjärntvättade att tro att man måste ta ut sig något så kopiöst för att träningen ska göra någon nytta. Extra påtagligt är det på såna här gruppass där man dessutom har den sociala pressen av att uthärda skiten.

Jag menar det verkligen när jag säger att träning för mig är avslappnande, det är tiden på dygnet man kan komma bort från all bs som man behöver stå ut med resten av sin vakna tid. Det är typ som meditation fast bättre, man stimuleras tillräckligt mycket för att tankarna inte ska löpa amok. Flow skulle nog Csikszentmihalyi kalla det.

Jag springer aldrig snabbare en 6 tempo nu och på gymmet blir det tre eller på sin höjd fyra övningar med rejält med vila emellan. Jag har aldrig haft svårt för att motivera mig själv för att gå och träna o jag tror det beror på detta sunda förhållande jag har. Att hålla regelbunden träning är ju mycket en vanesak men det är betydligt lättare att falla in i vanan när det inte är så miserabelt.

Tack o hej

/Daniel Goggins

Kommentater