Daniel Thoughts

Cristo degli abissi

Två mil öster om Genoa i Italiens Liguriska kust ligger den lilla bukten San Fruttuoso. Här hittas ett kloster, ett vakttorn och några resturanger men det är främst de två stränderna som lockar folk hit. Människorna här har anländit via vandringsleder eller båt och för de flesta innebär platsen en badpaus innan de rör sig vidare. Men här finns något mer.

Med cyklopet på simmar du från östra stranden ut 400 meter längst med kusten, efter andra krönet går det inte längre att följa klippkanten utan du behöver fortsätta ut på djupare vatten. 10 meter ut går det knappt att urskilja botten längre och svindeln intar, men då lyser nånting upp där nere. 17 meter under ytan går det att nätt och jämt skönja en staty av Jesus. Även fast den är av stort format ser den liten ut där nere på botten och man inser direkt hur högt upp man är. Jesusstatyn har sina armar utsträckta som för att frälsa folket, men när man ser ner på den är det svårt att inte uppfatta de utsträckta armarna och uppåtriktade ansiktet som bedjande för hjälp, som om han vill upp.

Jag förstår att syftet och symboliken med statyn är god men för mig var själva upplevelsen otroligt obehaglig. Det finns ingen brist på historier om folk som utmanat sina gränser och på grund av sitt egna fel eller omständigheter utom deras kontroll miste livet. Inte minst inom dykning. Jag kände själv ett sug när jag gjorde ett par fridyk ner mot statyn, det är svårt att motstå frestelsen att utmana sig själv att gå lite längre. Jag hoppas statyn inger bättre känslor hos de dykare som den ska frälsa.

När vi senare åkte hem såg jag en grupp barn bada från sin båt vid platsen uppenbarligen ovetandes av vad som befann sig under dem. Det är inte konstigt. I det stora hela lär det mesta av havsbotten förbli oupptäckt.
Men om nu träden i skogen gör ljud så finns det väl också saker där nere. Antagligen blir de aldrig upptäckta. Lite som ett blogginlägg försvunnet på nätet.

/Duffy Jonah

Kommentater